Mikrotofflan
Lägg dem i mikron och plocka 90 sekunder senare ut ett par supermysiga tofflor som håller värmen i ca 2 timmar.


Förstora ett foto
Ge bort en personlig tavla som julklapp. Fotot sätts på en canvas tavla, vilket kan liknas en målarduk uppspänd på träram.


Personlig Fotokalender
Skapa en personlig fotokalender med egna bilder!


Fånga sol. Sprid ljus!
Ställ din solburk i solen, när solen gått ner stänger du locket och - vips - har du en liten burk full av sol som sprider ljus, värme och mys!


Svävande lanternan
Tänd din lanterna och se den stiga mot himlen - tyst, graciös och vacker!


Chokladfontän
Fontänen håller smält choklad varm och rinnande. Mums!


Borat Mankini
Det finaste östeuropeisk tekoindustri kan erbjuda! Borat Mankini. Kan inte annat bli annat än uppskattad som Julklapp.


Tradition – Julen och julafton

Julen firar vi till minne av Jesus födelse i Betlehem, vilken sägs ha ägt rum den 25:e december. Därför firas julen i hela världen just på själva juldagen. Det är bara i Norden och i Tyskland julen firas dagen innan, alltså på julafton.

Traditionerna kring julen är många och varierar aningen både från land till land och hushållen emellan, men i grund och botten är de ändå de samma. Familjen samlas och äter middag tillsammans, man klär granen och jultomten kommer julklapparna. I Sverige får vi inte glömma traditionen som pågått sedan 1960, nämligen att se på Kalle Anka varje julafton klockan tre.

Man brukar säga att julen varar fram till Tjugondag Knut, vilket är den 13:e januari när Knut har namnsdag. Då är det precis 20 dagar sedan det var jul. Då slänger man ut julen genom att dansa kring granen, leka lekar och ha den bland barn mycket uppskattade julgransplundringen. Det betyder att man äter upp allt julgodis man har hängt upp i granen.

Enligt kristna traditioner inleds julen med en läsning ur julevangeliet på julaftonen. Julen varar sedan ända till den 2:a februari, Kyndelsmässodagen. Denna dag firas till minne av att Jungfru Maria bar Jesus genom templet 40 dagar efter födseln för att helga Herren.

Innan kristendomen kom till Norden höll man något som kallades julblot, en slags offerfest som hölls någon gång kring vintersolståndet varje år. I Sverige bottnar mycket i sägner och sagor från den nordiska folktron om bland annat tomtar och troll. På alla gårdar satte man ut gröt till hustomten på förstutrappan och man satte fram mat inomhus för att blidka andra själar och väsen. Julgröten lever fortfarande kvar som tradition. En mandel brukar alltid gömmas i julgröten och precis som för 300 år sedan brukar man skämtsamt säga att den som får mandeln i gröten är den första att bli gift det kommande året.

Julmaten spelar generellt en stor roll i julfirandet. I Sverige äts det flitigt av julbordet både innan och under julen. Några klassiska och traditionella rätter på julbodet är skinka, prinskorv, sylta, dopp i grytan, köttbullar, lutfisk, vörtbröd och ris à la Malta. Att man just har en julskinka på bordet kommer från den hedniska asatron, där gudarna varje kväll slaktade grisen Särimner (som återuppstod varje morgon). Spadet som blir över från då julskinkan har kokats använd för att göra buljongen till dopp i grytan. Detta är ännu en gammal tradition från tider då man tog till vara även på gammalt och torrt bröd, vilket blöttes upp genom att man doppade det i skinkspadet för att kunna äta det.

Lutfisken som vi idag äter på julafton åt man förr i tiden istället under tiden mellan advent och jul, då det enligt kristendomen var fasta. Det var alltså inte tillåtet att äta kött under fastan och eftersom det var svårt att få tag på färsk fisk under vintern fick man istället äta den torkade fisk man hade sparat undan.

Vad tycker du om artikeln? Sätt betyg genom att klicka på stjärnorna:
1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (58 har satt betyg, medelvärde: 4,10 av 5)
Loading...



Lämna en kommentar

Ditt namn

E-mail (publiceras ej)

Sajt


Meny